Våran intervju med en svensk konvertit

NUM (Norrköpings unga muslimer): Selam aleikum syster! Hur blev du intresserad av Islam , hur kom du i kontakt med den?

Um Anas: Wa aleikum salaam wa rahmatullah! Innan jag blev muslim för snart 12 år sedan var jag ateist men jag har alltid varit intresserad av religion och varit lite filosofisk. På universitetet läste jag bl.a. två terminer religionshistoria varav en delkurs var Islamologi med…

Jan Hjärpe. Kommer ihåg att jag tyckte det var spännande med Koranen. Jag sa till mina vänner; “tänk att ha en bok som man tror är Guds ord exakt! Fantastiskt”

NUM: När du bestämde dig för att bli muslim, hur gick det?

Um Anas: Jag och en kompis träffade någon i parken som vi började tala med och under det samtalet, utan att nämna Islam, blev jag troende. Pang! Plötsligt fanns det en Gud för mig. Det var som om han tittade ner från himlen och sa; “Ja jag har varit här hela tiden men du har bara inte vetat om det förut” Alla min afrågor blev besvarade och jag såg hela världen på ett annat sätt. Det var aldrig tal om att kristendomen, bara Islam. Jag gick hem, duschade och bytte kläder, utan att någon sagt till mig. Jag började göra salaat så som jag trodde man skulle göra.

NUM: Hur reagerade din omgivning på detta , dina föräldrar, dina vänner? Hur kändes det för dig?

Um Anas: Ja, mina kompisar trodde först jag hade blivit knäpp. Men de accepterade med viss tvekan. Mina föräldrar blev upprörda men efter ett brev till dem där jag förklarade att de måste sluta attackera min religion eller så kan jag inte umgås med dem, så accepterade de detta. De är fortfarande lite sorgsna tyvärr, särskilt pappa. Han kan också fortfarande slänga ur sig kommenterar ibland som gör mig ledsen och upprörd. Men mitt uppförande har blivit bättre sedan jag blev muslim så jag har tålamod för det mesta.

NUM: Var det svårt att bestämma sig för att börja bära hijab och hur reagerade omvingen på detta?

Um Anas: Nej inte alls. Jag började med hijaab bara efter någon vecka. Kåpa efter några månader tror jag och efter ett par år bar jag niqaab.

NUM: När du gemför ditt liv innan du blev muslim och nu , hur känns det ?

Um Anas: Nu har jag en mening och ett mål. Innan var jag ganska förvirrad och olycklig från och till. Jag tar hand om mig på ett bättre sätt nu och jag har blivit en bättre människa.

NUM: Och sista fråga syster, som du säkert vet är det många bosniska muslimer som bor i Sverige. Vad kan du hälsa till de, med tanke på att många av dem inte praktiserar mycket av Islam?

Um Anas: Jag skulle vilja hälsa till dem att låt inte denna världs “pompa och ståt” blända er. Det riktiga livet är nästa liv, dunya är bara prövningar från Allaah för att se vem som ska komma ihåg Honom och inte. Jag blir så glad när jag ser muslimska invandrare som håller fast vid Islam. Jag önskar att vi alla kommer till Paradiset tillsammans.

NUM: Må Allah swt belöna dig på domedagen !

Um Anas: BarakAllahu fikom!